För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det viktigt att frukterna som används behandlas på rätt vis. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som verkligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på annorlunda sorters bär, och olika sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika process.
Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att även stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man köpa en äppeldelare som funkar ypperligt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är cirka 3-4 dygn.
Erlandsen tar naturligtvis också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera undan blad och också dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att producera Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ca 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går följaktligen naturligtvis att göra smakligt vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som ej är önskvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. framställa äpplevin.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats komma med. Sedan tillsätter man socker och vatten enligt recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en mäktig aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det isär och spola med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon ska helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till nästkommande dag. Det medför att bären sväller närapå 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligen bli omkring 2-5 liter vatten.
Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att finna i butiker på nätet.
Det går också alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska därför undvikas. Vad gäller must så ska det jäsa drygt 2-3 dagar före socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligtvis rymma 1 kg vilket ger ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.
Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att testa att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.
Maskrosor alternativt fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.