Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar man noll mer legendarisk än absint.
De flesta folk innehar antagligen en basal medvetenhet om att absint finns, men de mesta av dem känner till blott några sanna information om sprit alternativt sprit och bara en bråkdel av dem har haft chans att inneha ett bägare utav denna mystiska dryck framför sej på bordet.
Därför önskar jag med detta lilla inlägget framföra för eder läsare en del information om denna legendariska spritdryck samt se tillbaka på dess briljant förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint har varit uppfinningen utav Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flertal år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod berömda för att äga tillverka en medicinsk tonic som bar en stor likhet med absint.
Ändå var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som sedan etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin image som en läkemedelstonic samt blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier och för att ge inspiration till konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett faktum är att hon inspirerade så stora konstnärer och författare som Degas, Erfaren Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att alstra målningar samt litteratur som har blivit klassiker i världens konst och böcker.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att påstådd belägga att malörtens olja, en utav de flera ingredienserna i absint, var riskabel och giftig, , ehuru bara en liten mängd malört fanns i en absint flaska.
En annan händelse som skedde i begynnelsen utav nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.
Även om mannen hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder samt US OF AMERICA.
Frankrike följde efter att år 1915.
Kanske för att det var illegal frukt, har många av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän inne vetenskap har visat att malört ej är mer skadligt alternativt orsakar dårskap än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.
Idag, i begynnelsen utav 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.
I de större europeiska länder är absint totalt lagligt åter.
I USA (givetvis) är det ännu lagar mot att alstra samt sälja den, ehuru annorlunda företag har hittat på möjligheter att gäcka dessa förbud.
Att dricka absint är ej längre ett brott.
För en jänkare, innebära det att det är OK att dricka absint, så länge man inhandlar det från en rättslig, icke-amerikanska källa som du kan hitta Webben.