Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, finner du ingen mer legendarisk än absint.

De flesta människor har förmodligen en primär medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet endast en del sanna fakta om sprit eller alkohol och enbart en bråkdel av dem har haft chans att ha ett glas av denna mystiska förfriskning framför sig på bordet.

Därför vill jag med detta lilla inlägget framföra för er läsare några fakta om denna legendariska spritdryck och titta tillbaka på dess enastående förflutna.

Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först framställdes.

Mycket berusande samt kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.

Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att många år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att ha framställa en medicinsk tonic som hade en rejäl likhet med absint.

Ändå var det Ordinaire, ej Henriod systrar, som sålde formeln till absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efteråt etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.

Under de årtionden som följde började absint att förlora sin image som en läkemedelstonic och blev alltmer känd för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, drömmar samt för att skänka inspiration åt konstnärer.

Följaktligen legenden om den gröna fen kom på plats.

Ett faktum är att hon influerade så stora konstnärer och författare såsom Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att göra målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst samt litteratur.

När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe särskilt.

Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment bevisa att malörtens olja, en av de flera ingredienserna i absint, var riskfylld samt giftig, även om blott en ringa mängd malört fanns i en absint flaska.

En annan incident som ägde rum i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.

En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.

Även om mannen hade en lång historia av att vara rejält alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.

Ã…r 1912 blev absint olalgligt i flera europeiska länder samt USA.

Frankrike följde efter år 1915.

Möjligtvis för att det var otillåten frukt, har många av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, trots att modern vetenskap har påvisat att malört inte är mer skadligt eller orsakar vanvett än någon annan naturlig ingrediens såsom pepparmynta olja eller vaniljextrakt.

Nu, i inledningen av 2000-talet, tas förbuden successivt bort.

I de flesta europeiska länder är absint totalt lagligt återigen.

I USA (självfallet) finns det än så länge lagar mot att framställa samt saluföra den, även om olika företag har hittat på möjligheter att undvika dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.

För en amerikan, innebär det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge du handlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan påträffa på internet.