Dikväveoxid är en mix utav kväve och syre. Ett annat namn för dikväveoxid som flera absolut vet, är lustgas samt det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid har ett stort användningsområde, som bland annat i vården där den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk produkt som nyttjas för att anordna vispad grädde till diverse, såsom tårtor och i kokkonst. Det är flera annorlunda produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man ska, bland annat finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bli luftig, men den kan även förvara din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du behöver aldrig mer gå igenom att den grädde man just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir blaskig och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att pressa handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bliva lätt absolut som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan nyttjas i olika areor, som i kaffe samt varm choklad koppar, men även i kokkonst och bakning. Grädden används mestadels som en perfekt garnering på pajer.

Det är också flertal som innefattar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland annat i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sig. Detta innefattar enbart grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den inte homogeniseras. Att den ej behöver homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som består av dikväveoxid.

Det finns flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns också de som innehar lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som har dikväveoxid.